Jag lovade återkomma om det viktiga i att känna känsla av eget värde.
Nu, mitt i fågelsång och solsken kommer här det första, av ett par stycken, inlägg om temat.

Jag vill förstå mig själv på djupet självklart för min egen skull, men också för att på ett gott sätt kunna finnas för andra. Jag är människa i första hand, som vi alla, men eftersom jag också möter människor i behov av någon vid sin sida så vill jag kunna känna både ”inåt och utåt” samtidigt, om du förstår vad jag menar. Det kräver att jag har utforskat min egen känsla av värde.

För mig har det här temat inte alltid varit helt lätt.
Du kanske känner igen det.

Jag fick inte en så god start i livet som ett litet barn kan önska. Det betyder att jag har fått lära mig som vuxen. Bland annat att ge mig själv beröm och . . . att våga ta till mig beröm av andra.
– Hur har du det med det? Öppnar du för att släppa in när du får beröm?

Jag kan ärligt säga att jag är bra på att ge andra beröm. Både i vardagen och när det händer något särskilt. Men oj så jag har fått kämpa för att ta till mig när andra ger till mig.
Under lång tid hörde jag inte ens när det kom – berömmet. Jag hörde inte alla de där enkla: ”Vad fint du har dukat.” ”Vad gott att se dig.” ”Jag ringde bara för att höra hur du har det.”
Jag hörde det inte ens.
– Hur har du det med att höra de enkla kommentarerna av beröm i din vardag?

Om det är svårt att höra och ta emot är det förstås viktigt att förstå någonting om hur det kommer sig. Det kan också vara viktigt om det är lätt.
Det kan göra det enklare att ge till andra! 😊
Men – Oavsett om vi har fått en god start när det gäller att ha blivit sedda, hållna och bekräftade som de vi är, eller inte – så kan vi träna nu. Det är aldrig försent!
Det gör mig så förtröstansfull.

Du kan börja med just det som jag pratat om nu. Du kan börja vässa din hörsel!

😊 Ta ett par dagar eller en vecka när du ger dig den på att ”höra” när människor är snälla mot dig. När det är någon som ler och lämnar plats åt dig för att gå förbi på bussen. När någon möter dina ögon och säger god morgon när du kommer till jobbet. När någon frågar om du också vill ha kaffe när personen står vid automaten. När någon i familjen säger: Tack för maten, det var gott. . . .

Ja – du förstår-  alla de där vardagliga händelserna som en ofta tappar bort. Du kan till och med skriva upp dem!

😊 Känn så efter hur det känns när det händer. Notera och skriv upp det också.

Nu lämnar jag dig för att träna. Vi hörs snart igen.

Hej för nu.

/Eva